Tandpressning och tandgnissling kan belasta både tänder och käkmuskler. En bettskena kan användas i förebyggande syfte och vid flera typer av besvär, men den behöver vara korrekt utformad för den person som ska använda den. En individanpassad bettskena kan skydda tänderna mot fortsatt slitage och samtidigt avlasta käkmusklerna. För att behandlingen ska fungera är det samtidigt viktigt att skenan används regelbundet och följs upp av tandvården. Felaktigt anpassade skenor kan i stället bidra till oönskade tandförflyttningar eller förvärra käkbesvär.
Bettskenan behöver anpassas efter individens bett
En bettskena används av flera olika skäl. Akademitandvården beskriver bland annat tandpressning, tandgnissling eller bruxism, huvudvärk i käkmuskelregionen, trötthet i käkmusklerna, muskelvärk, tandslitage, bettfel och slitna tänder med sprickor som möjliga anledningar till behandling. Bettskenan kan även användas för att hjälpa till att behålla tändernas position och motverka oönskade tandvandringar.
Det betyder att en bettskena inte är en generell lösning som bör användas på samma sätt av alla. Den behöver vara individanpassad och stå under tillsyn av tandvården. Akademitandvården betonar att detta är viktigt eftersom en felaktigt anpassad skena annars kan bidra till oönskade tandvandringar och till och med intensifiera käkbesvär. Anpassningen är därför en central del av behandlingen, inte en detalj vid sidan av.
Vid tandpressning belastas tänder och käkmuskler när käkarna pressas samman. Vid tandgnissling, även kallad bruxism, utsätts tänderna för ytterligare mekanisk påverkan när de gnids mot varandra. Bettskenans uppgift är då att fungera som ett skydd för tänderna och samtidigt avlasta käkmusklerna. När skenan är korrekt utförd beskriver Akademitandvården behandlingseffekten som god.
En individanpassad skena kan därför vara aktuell både när det redan finns symtom och när behandlingen framför allt har ett förebyggande syfte. Hos vissa personer är käkmuskelvärk eller trötthet det tydligaste problemet. Hos andra är målet främst att skydda tänder som redan visar tecken på slitage eller sprickor. Behovet ser alltså olika ut, vilket ytterligare understryker varför skenan behöver anpassas till den enskilda patienten.
Tandpressning och tandgnissling kan ge flera typer av besvär
Besvär från käkmusklerna kan visa sig på olika sätt. Akademitandvården nämner bland annat huvudvärk i områden där käkmusklerna finns, exempelvis vid tinningarna. Trötthet i käkmusklerna och muskelvärk, så kallad myalgi, är andra anledningar till att en bettskena kan bli aktuell. För den som har tydliga muskelbesvär kan avlastningen från skenan märkas relativt tidigt.
Hos personer med mycket käkmuskelvärk kan effekten enligt Akademitandvården upplevas tydligt. Det kan göra det lättare att känna skillnaden mellan nätter då skenan används och nätter då den inte används. När nyttan märks konkret kan det också bli enklare att skapa en regelbunden vana kring användningen.
Tandslitage är ett annat område där bettskenan kan fylla en viktig funktion. Om tänderna utsätts för återkommande pressning eller gnissling kan de slitas och i vissa fall få sprickor. En korrekt utförd bettskena fungerar då som ett skydd mellan tandraderna. Syftet är inte att förändra själva tänderna, utan att skapa en skyddande barriär som begränsar den direkta belastningen på tandytorna.
Bettskenor kan dessutom användas vid bettfel och för att hjälpa till att behålla tändernas ställning. Det innebär att användningsområdet är bredare än enbart tandgnissling. Samtidigt är detta ytterligare ett skäl till att skenan behöver bedömas och följas upp av tandvården. När en apparatur påverkar hur tänderna möts behöver utformningen vara kontrollerad så att den inte skapar nya problem.
Det är därför viktigt att se symtomen i sitt sammanhang. Huvudvärk vid tinningarna, trötta käkmuskler, värk, tandslitage och sprickor kan alla vara delar av den situation som gör att en bettskena övervägs. Vilket problem som väger tyngst varierar mellan olika personer. En bedömning av tandvården gör det möjligt att avgöra hur skenan ska utformas och vilket syfte behandlingen ska ha.
Regelbunden användning är avgörande för behandlingens resultat
Även en korrekt utformad bettskena behöver användas för att ge avsedd effekt. Akademitandvården beskriver behandlingsprognosen som starkt beroende av patientens compliance, alltså den egna förmågan att faktiskt använda skenan varje natt. Själva behandlingseffekten hos en korrekt utförd bettskena anges däremot ha god prognos.
Det innebär att den praktiska vanan blir en central del av behandlingen. För vissa går det lätt att vänja sig vid att sova med bettskena, särskilt om den tydligt minskar käkmuskelvärk. När skillnaden märks snabbt finns ett direkt skäl att fortsätta använda den regelbundet. För andra kan det kännas ovant att ha något i munnen under natten, framför allt om skenan främst används för att skydda tänderna och inga tydliga smärtsymtom finns.
I den senare situationen kan användningen behöva tränas in. Akademitandvården beskriver det som en träningssak för patienter som framför allt vill skydda sina tänder. Det är alltså inte ovanligt att själva känslan av skenan upplevs som störande i början. Det viktiga är att förstå att regelbundenheten påverkar behandlingsprognosen.
Skillnaden mellan att ha besvär och att arbeta förebyggande kan därmed påverka motivationen. Den som känner att käkmuskelvärken minskar får en omedelbar återkoppling på användningen. Den som vill förebygga ytterligare tandslitage märker inte alltid effekten på samma direkta sätt. Trots det har den korrekt utförda skenan en tydlig skyddande funktion för tänderna.
Tandvårdens tillsyn är därför viktig även efter att skenan har börjat användas. Eftersom individanpassningen ska bevaras och skenan inte får bidra till felaktiga tandförflyttningar eller ökade käkbesvär behöver behandlingen inte betraktas som något som helt lämnas åt patienten efter utlämningen. Den är en del av tandvården och bör hanteras därefter.
Rengöring hjälper till att hålla bettskenan i gott skick
Eftersom bettskenan används i munnen regelbundet behöver den också rengöras återkommande. Akademitandvården rekommenderar att skenan borstas varje dag med en mjuk tandborste och rengörs med handtvål. Den dagliga rengöringen blir därmed en enkel rutin som kan genomföras i samband med övrig munhygien.
Tandkräm bör däremot inte användas på bettskenan. Anledningen är att tandkräm kan innehålla slipmedel som repar plasten. En produkt som är avsedd för att rengöra tänder är alltså inte automatiskt lämplig för den plast som bettskenan är tillverkad av. Mjuk tandborste och handtvål är det rekommenderade alternativet för den dagliga skötseln.
Efter en tids användning kan tandsten fastna på bettskenan. Med jämna mellanrum kan den då läggas i ett glas vatten med något surt, exempelvis citronsyra, ättika eller citronvatten, under ett par timmar. Det är en metod som Akademitandvården anger för att hjälpa till att hålla skenan ren när beläggningar har börjat samlas.
Det finns även särskilda brustabletter på apotek som normalt används för rengöring av proteser. Dessa kan enligt Akademitandvården också användas för bettskenan. Därmed finns flera alternativ för den mer periodiska rengöringen utöver den dagliga borstningen med mjuk tandborste och handtvål.
En bettskena kan alltså vara en del av behandlingen vid flera typer av problem kopplade till tänder, käkmuskler och bett. Vid tandpressning och tandgnissling är den skyddande och avlastande funktionen central, men resultatet bygger på mer än att bara ha en skena. Den behöver vara individanpassad, följas upp av tandvården, användas regelbundet och skötas på rätt sätt. När dessa delar fungerar tillsammans kan bettskenan ge ett stabilt skydd för tänderna och avlastning för käkmusklerna samtidigt som risken minskar för de problem som kan uppstå med en felaktigt anpassad lösning.
